När vi skulle riva den kära Bodegan - till grannarnas förtvivlan - bästa vattenhålet på krypavstånd - stod vi som vanligt och velade vad som skulle sparas och vad som skulle slängas. Så länge vi bedrev illegal bodegaverksamhet förvarade vi öl i Charlies föräldrars gamla isskåp och Charlie kunde inte för sitt liv begripa vad vi skulle ha det till. Men jag såg det framför mig, kanske ommålat vitt, som barskåp, kanske med uppfällt lock och med upputsad zink inuti. Han var ju inte svårövertalad, så med goda vänners hjälp baxades skåpet ned i min mammas källare. Där har det stått och väntat på att få fyllas med godsaker och nu har det kommit hem och pryder sin plats under trappan.
Än så länge 50-tals toalettgrönt (Charlies pappas favoritfärg förutom orange), men kanske blir det vitt som det verkar varit från början.Ingen upputsad zink än heller, men till sommaren kanske vi bär ut skåpet på gården och fixar till det både utvändigt och invändigt.
Om ni inte vet hur ett isskåp fungerade kan ni läsa det här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Issk%C3%A5p
Isen som fyllde det Hellbergska skåpet skars ut i block från Mälarisen och förvarades i en sågspånsstack i kvarteret, dit alla husmödrar begav sig med särskilda ämbar för att hämta isen som skulle rädda mjölk, ost och korv. Det var annat än Samsung med nattljus och digitaltemperaturvisare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar